
För att förstå storheten i det John Norlander stod för behöver man tänka på att samhället under 1940-talet var helt skilt från dagens samhälle. Det är då barnen för första gången börjar betraktas som barn, men fortfarande är det många som ser barnen som "små vuxna". En stor del av Kumlaungdomarna jobbade extra som springschasar eller med att vända torv på mossen. Semesterresor, för att inte tala om charterresor till främmande länder, var helt okända begrepp. "Skomakarbarnen" var sommartid kvar i Kumla med Kumlasjön som oas och alla bakgårdar som spännande lekplatser. Några veckors sommarvistelse på västkusten var ofantligt mycket större då än nu.
Än i dag är John Norlanders insats levande för många människor i Kumla. Outtröttligt arbetade han för barnens bästa och lyckades engagera många människor. I hans anda och med hans namn startar vi nu en efterlängtad gymnasieskola i Kumla. Och hoppas att den kan påverka ungdomar i Kumla med omnejd på ett lika positivt sätt som John Norlander en gång i tiden gjorde.
John Norlander har gjort avtryck i Kumla på fler sätt. Han var nämligen mycket konstintresserad och har bland annat gjort utsmyckningar till Malmens skola. När Kumla 1941 blev en egen stad var det Johns förslag, de två korslagda hammarna, som antogs som kommunvapen. Under flera år var han dessutom ordförande i kommunens konst- och parknämnd.


